Det hela började med att vi var och badade, ett barn råkade sparka mig i magen och någon timma senare fick jag väldigt ont i sidan när jag fick sammandragningar. Ringde då förlossningen och hon sa att jag skulle komma in med en gång och inte vänta! Väl inne på förlossningen fick jag ligga och ta tre CTG-kurvor, fick sedan välja om jag ville åka hem eller vara kvar för övervakning. Väl hemma åt vi middag och la oss sedan vid tio-tiden för att sova.

Två timmar senare vaknar jag och reser mig upp, vattnet forsar ut på golvet, och jag skriker på Christoffer att tända i taket. Han ligger dock bara kvar och fumlar med sin nattlampa i säkert fem minuter! Jag tar telefonen och ringer till förlossningen, och de säger att vi bör sätta oss och kolla på någon film, fika eller kanske ta en dusch. Efter tjugominuter ringer jag igen och säger till dem att jag har värkar med ca 3min mellanrum, tanten ber mig vänta och se fall dem avtar?! Fem minuter senare ringer jag henne och säger att jag vill komma in med det samma! Hon tycker dock att jag kan vänta till klockan 11 dagen efter och komma på undersökning då. För då får jag en liten sovmorgon som hon så snällt uttryckte det. Men jag säger att jag vill komma in för att det inte känns tryggt hemma längre.

Ca 01:00 är vi inne på förlossningen och jag är endast öppen 1cm, vi blir förda till ett rum för att invänta förlossningen... Vid varje värk har jag så ont så Christoffer får "slå" mig i ryggen för att jag ska känna att han rör vid mig. Tillslut kräks jag flertalet gånger.

De gör en undersökning och jag är endast öppen 2-3cm, de bestämmer sig för att kolla CTG-kurvan igen, dock får de inte in bebinsens hjärtslag så vi förs till ett förlossningsrum, att gå med en gå stol med värkar är INTE kul, och det sätts en elektrod på Leopolds huvud, och jag får börja andas lustgas.

De sätter in en kanyl i handen på mig, och de säger att jag inte kommer få något att äta eller dricka. Leopolds hjärtslag är påverkade av verkarna. BM gör nu en undersökning, och känner att jag är öppen 4cm, dock har jag en kant på livmodern som börjat svullna, denna kant står de och masserar (fy farao, vad ont kan jag säga!) Jag får svullnadsnedsättandelösning för att kanten ska försvinna.

När jag är öppen 5-6cm börjar krystvärkarna, och jag kämpar för livet för att INTE krysta. Efter en stund som känns som en evighet så ger de mig värkavstillande medel för att allt går för snabbt, de säger att de är ca 30min kvar tills han är ute och att det kommer att bränna när det är nära, en krystning senare är dock huvudet ute och efter ännu en krystning ligger han på min mage, klockan 07:36.

Nu till den värsta delen av "förlossningen", de sprutar in bedövningsmedel på ca 4 ställen i underlivet, och sedan ger de mig bäckenbottsbedövning samt sprayar bedövningsspray, kan säga som så här, jag kände vartenda stygn! Fick ligga med lustgasen för att uthärda smärtan.

090913 - på BF-dagen valde lilla Leopold Evert Nielsen att komma.
Han vägde 3720gr, var 50cm lång och hade en huvudomkrets på 36cm.